<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Aksharnaad.com</title>
	<atom:link href="http://aksharnaad.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://aksharnaad.com</link>
	<description>અંતરની અનુભૂતિનો અ-ક્ષર ધ્વનિ ...</description>
	<lastBuildDate>Tue, 15 May 2012 18:31:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
<atom:link rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com"/><atom:link rel="hub" href="http://superfeedr.com/hubbub"/>		<item>
		<title>હરખ શોકની હેડકી નહીં&#8230;. &#8211; સુરેશ દલાલ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/16/thoughts-on-gangasati-bhajan/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/16/thoughts-on-gangasati-bhajan/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 May 2012 18:31:25 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ચિંતન નિબંધ]]></category>
		<category><![CDATA[સુરેશ દલાલ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12164</guid>
		<description><![CDATA[ગંગાસતીનું આ પ્રસિદ્ધ ભજન છે, એવા પણ લોકો હશે કે જેમને આમાંની કેટલીક પંક્તિઓ યાદ હશે, પણ ખબર નહીં હોય કે આ ભજન કોનું છે. કવિનું કામ આ રીતે ભાષામાં ઊપસતું હશે અને કવિનું નામ આજ રીતે ભાષામાં ભૂંસાઇ જતું હશે, ગંગાસતી અને પાનબાઇ, સાસુ અને વહુ, આજે 2012માં પણ આ સંબંધ સકારણ વગોવાય છે. મધ્યકાલિન યુગમાં ગંગાસતી અને પાનબાઇની જોડી આદર્શ સાસુવહુ તરીકે, ગુરુશિષ્યા તરીકે પ્રખ્યાત, એમ કહેવાય છે કે ગંગાસતીએ જે કાંઇ ગાયું તે પાનબાઇના અંતરાત્માને ઉછેરવા માટે. માં તો ગર્ભ ધારણ કરે અને શરીર આપે. પણ વહુની આવી માવજત આખા જગતમાં વિરલ કહી શકાય. સાસુ મહેણાં માટે જાણીતી છે, ગાણાં માટે નહીં. ગંગાસતીનું ગીત આત્માને જ્ઞાનથી અજવાળે એવું છે, આ બધા સંસારી સંતોને પોતે વિરલ કવિતા કરે છે એની કોઇ સભાનતા નહોતી. એક એક વ્યક્તિ વિદ્યાપીઠ જેવી, અનુદાન(ગ્રાંટ) નો પ્રશ્ન જ નહોતો. જે કાંઇ હતું તે ઇશ્વરનો અનુગ્રહ, પરમની કૃપા અને ગ્રેસ. આ જ વિષય પરત્વે - ભજન વિશે શ્રી સુરેશ દલાલે કરેલ ચિંતન આજે પ્રસ્તુત છે. પ્રસ્તુત લેખ અક્ષરનાદને પ્રસ્તુત કરવાની પરવાનગી આપવા બદલ શ્રી સુરેશભાઈ દલાલનો ખૂબ ખૂબ આભાર.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/16/thoughts-on-gangasati-bhajan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>મૂળ સોતો ઉછર્યો તે હું જ &#8211; જિતેન્દ્ર પ્રજાપતિ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/15/growth-from-roots/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/15/growth-from-roots/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 14 May 2012 18:31:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[જિતેન્દ્ર પ્રજાપતિ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12160</guid>
		<description><![CDATA[જીતેન્દ્રભાઈ પ્રજાપતિ આપણા એક સિદ્ધહસ્ત ગઝલકાર છે એ વાત તેમની ગઝલો સુપેરે સાબિત અકરી આપે છે અને અક્ષરનાદની સાથે તેમની વિકાસયાત્રા આગળ વધી છે તે વાતનો અત્યંત આનંદ પણ ખરો. અનેક પ્રચલિત સામયિકો જેમ કે કવિતા, શહીદે ગઝલ, છાલક વગેરેમાં તેમની ગઝલો છપાઈ રહી છે એ તેમની નિપુણતાની સાક્ષી પૂરે છે. આજે પ્રસ્તુત છે તેમની એક એવી જ સુંદર ગઝલ.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/15/growth-from-roots/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>માનવતાના વેરી &#8211; સ્વામી આનંદ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/14/enemy-to-mankind/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/14/enemy-to-mankind/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 13 May 2012 18:31:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ચિંતન નિબંધ]]></category>
		<category><![CDATA[સ્વામી આનંદ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12157</guid>
		<description><![CDATA[વિશ્વ જે ઝડપે અણુયુદ્ધ તરફ આગળ વધી રહ્યુ છે, અણુશસ્ત્રો અને તેમના માટેના મિસાઈલ વગેરેની જે દોડ આજે ચાલી રહી છે તેમાં વિકાસ માટે વપરાવાના કરોડો અબજો રૂપિયા હોમાઈ રહ્યા છે. લોકો એક તરફ ગરીબ થઈ રહ્યા છે તો બીજી તરફ સુરક્ષાને નામે રાષ્ટ્રો અણુસત્તા બનવા તરફ આંધળી દોડ લગાવી રહ્યા છે. આ જ વિષય પરત્વે એક સ્વામી આનંદે વર્ષો પહેલા લખેલ લેખ આજે પ્રસ્તુત છે જે 'માનવતાના વેરી' માંથી લેવામાં આવ્યો છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/14/enemy-to-mankind/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>બસ એટલું કે એના ઉપર મારો હક નથી&#8230; &#8211; બરકત વીરાણી &#8216;બેફામ&#8217;</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/11/a-ghazal-by-befam-saheb/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/11/a-ghazal-by-befam-saheb/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 10 May 2012 18:31:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[બેફામ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12155</guid>
		<description><![CDATA[આજે પ્રસ્તુત છે બેફામ સાહેબની મારી મનગમતી ગઝલોમાંની એક અગ્રગણ્ય ગઝલ. આ ગઝલ મને ખૂબ ગમે છે તેના અનેક કારણો છે, એક તો તેનો ભાવ, પ્રથમ શેરથી જ એ સૂચવી દે છે કે આ વિરહ પછીની ગઝલ છે, એમાં જુદાઈ છતાંય પ્રગટ થતી પ્રેમની ખુમારી અનોખી છે, પોતાના અને પ્રેમીકાના ચૈતસિક જોડાણની વાત ગઝલકાર અહીં કહે છે. આજે ઘણા વખતે બેફામ સાહેબની ગઝલ મૂકવાનો અવસર મળ્યો છે, આશા છે મારી આ પસંદ આપ સૌને પણ ગમશે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/11/a-ghazal-by-befam-saheb/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>રાઘવ, એક દ્રષ્ટાંત&#8230; &#8211; ઋત્વિ વ્યાસ મહેતા</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/10/story-by-rutvi-vyas-mehta/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/10/story-by-rutvi-vyas-mehta/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 09 May 2012 18:31:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>
		<category><![CDATA[ઋત્વિ વ્યાસ મહેતા]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12152</guid>
		<description><![CDATA[આજ ના જમાના માં જ્યારે લોકો ફેરિયા અને બીજા સ્વાંગ ધરીને ઘરોમાં ચોરીઓ કરે છે એ લોકો નથી જાણતા કે આવા કૃત્ય થી સાચે જ એ વ્યવસાય પર નભનારા લોકોની રોજી રોટી છીનવાઈ જાય તેવું જોખમ તેઓ ઉભું કરતા જાય છે ત્યારે પ્રસ્તુત પ્રસંગ લોકોની આંખો ઉઘાડી આપવા સક્ષમ છે. આપણી આસપાસ થતી આવી ઘટનાઓ ચટપટી અથવ મસાલેદાર કહાનીઓ જેવી ન હોય તો પણ જીવન પર તેની અસર વધુ થાય છે કારણકે આ આપણી હકીકતની દુનિયા છે. આવો જ એક પ્રસંગ આજે ઋત્વિબેન વ્યાસ મહેતા લઈને આવ્યા છે. અક્ષરનાદને પ્રસ્તુત કૃતિ પાઠવવા અને પ્રસ્તુત કરવાની તક આપવા બદલ તેમનો ખૂબ ખૂબ આભાર અને સર્જનની આ સફર માટે તેમને અનેક શુભકામનાઓ.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/10/story-by-rutvi-vyas-mehta/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>પ્રેરક કથાઓ (વાંચનયાત્રાનો પ્રસાદ) &#8211; ‌સંકલિત</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/09/inspirational-stories/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/09/inspirational-stories/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 08 May 2012 18:31:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>
		<category><![CDATA[મહેન્દ્ર મેઘાણી]]></category>
		<category><![CDATA[સંકલિત]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12139</guid>
		<description><![CDATA[આજે પ્રસ્તુત છે શ્રી મહેન્દ્ર મેઘાણી દ્વારા સંપાદિત 'વાંચનયાત્રાનો પ્રસાદ'માંથી કેટલાક નાનકડા પરંતુ પ્રેરણાદાયક પ્રસંગો. આ પ્રસંગોમાં સમાવિષ્ટ છે વિનોબા ભાવેની સાથે થયેલ એક હ્રદયસ્પર્શી ઘટના અને ગુજરાતના માજી મુખ્યમંત્રી શ્રી બાબુભાઈ વિશેના મણિભાઈ પટેલના કેટલાક પ્રેરણાદાયક અનુભવો. ક્યારેક નાનકડી વાત હ્રદય પર ચોટ કરતી હોય છે, એ જ આશા સાથે આજના આ ટૂંકા પ્રસંગો પ્રસ્તુત છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/09/inspirational-stories/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ઓતરાતી દીવાલો &#8211; કાકાસાહેબ કાલેલકર</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/08/otrati-diwalo-by-kaka-kalelkar/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/08/otrati-diwalo-by-kaka-kalelkar/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 May 2012 18:31:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[જીવન દર્શન]]></category>
		<category><![CDATA[કાકા કાલેલકર]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12142</guid>
		<description><![CDATA[જેલના અનુભવ એટલે શું હોય? જેલના અમલદારો સાથેના પ્રસંગો, ત્યાંણો ખોરાક, મજૂરી કરતાં પડેલા કષ્ટો, બીજા કેદીઓ સાથેની વાતચીત, અથવા તો જેલમાં મળતા આરામના વખતમાં વાંચેલી ચોપડીઓ અને લખેલા લખાણો એટલો જ ખ્યાલ સામાન્યપણે રખાય છે. પણ જેમાં માણસનો સંબંધ જ ન હોય એવો પશુપક્ષી, ઝાડપાન, ટાઢતડકા, વરસાદ ને ધુમ્મસનો અનુભવ કંઈ જેલમાં ઓછો નથી હોતો. જિંદગીનો મોટો ભાગ જેણે શહેર બહાર કુદરતના ખોળામાં ગાળ્યો છે, નવરાશના મહિનાઓ રખડુ મુસાફર થઈ ગાળવામાં જેણે આનંદ માણ્યો છે એવા મારા જેવાને જેલની ચાર દીવાલની અંદર પ્રકૃતિ માતાનો એવો અનુભવ ન મળે તો તેની શી વલે થાય? મારી દ્રષ્ટિએ આ વિભાગનો જેલનો અનુભવ જેટલો મહત્વનો તેટઓ જ રમણીય છે. આ અનુભવમાં ઈર્ષા દ્વેષ કશું ન મળે, દયા ખાવાપણું કે દયા માગવાપણું બહુ ઓછું હોય અને છતાં એમાંથી હ્રદયને જોઈતો ખોરાક પૂરેપૂરો મળે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/08/otrati-diwalo-by-kaka-kalelkar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>મહેતાબ &#8211; નિમિષા દલાલ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/07/mehtab-by-nimisha-dalal/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/07/mehtab-by-nimisha-dalal/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 06 May 2012 18:31:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>
		<category><![CDATA[નિમિષા દલાલ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12131</guid>
		<description><![CDATA[નિમિષાબેન દલાલની આ પહેલા ચાર વાર્તાઓ અક્ષરનાદ પર પ્રસ્તુત થઈ ચૂકી છે. ગૂંચવણો વગરની અને સામાન્ય જીવનઘટનાઓને સહજતાથી સ્પર્શતી અને એવી જ સરળ પ્રવાહી શૈલી અને ભાષા ધરાવતી તેમની વાર્તાઓમાં આપણા સમાજજીવનની સરળતા ઝળકે છે. ઘરકામમાંથી નવરાશ મેળવીને એક ગૃહિણી આમ સતત સાહિત્યસર્જનના પ્રયત્નમાં રત રહે તે ખરેખર એક પ્રશંશાપાત્ર વાત કહેવાય. આજે પ્રસ્તુત છે તેમની એક વધુ વાર્તા તેમના આગવા અંદાઝમાં. અક્ષરનાદને પ્રસ્તુત વાર્તા પાઠવવા અને પ્રસિદ્ધ કરવાની તક આપવા બદલ તેમનો ખૂબ ખૂબ આભાર.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/07/mehtab-by-nimisha-dalal/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>હીરાની ખાણ (અધ્યાત્મ-કથાઓ) &#8211; ભાણદેવ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/04/story-by-bhandevji/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/04/story-by-bhandevji/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 May 2012 18:31:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>
		<category><![CDATA[ભાણદેવજી]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12123</guid>
		<description><![CDATA['કસ્તુરી કુંડલ બસે મગ ખોજે બન માંહી' મૃગની નાભિમાં કસ્તુરી છે, તે કસ્તુરીની સુગંધ લઈને સુગંધના કેન્દ્રની શોધ માટે વનમાં ભટકી રહ્યો છે. અરે ! તેને કોઈ તો સમજાવો કે જે વસ્તુની શોધમાં તે જંગલમાં ભટકી રહ્યો છે તે તેની પોતાની નાભિમાં જ છે - એ સુગંધ તેની નાભિમાંથી જ આવી રહી છે. માણસનું પણ આવું જ નથી? જે પરમતત્વને, પરમ આનંદને, શાંતિને શોધવા માટે આપણે અહીં ત્યાં સર્વત્ર ભટકીએ છીએ તે પરમાનંદનું કેન્દ્ર સચ્ચિદાનંદ આત્મા તો આપણી અંદર જ છે. અરે, તે આપણું પોતાનું નિજ સ્વરૂપ જ છે. આંખ ખોલો અને જુઓ - તમે જે શોધો છો તે તો તમારી અંદર - તમારી પાસે જ સદા સર્વદા છે. આ જ વાતને સુંદર કથાનક ઉદાહરણ દ્વારા અહિં પ્રસ્તુત કરાઈ છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/04/story-by-bhandevji/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>કચ્છી સાહિત્યમાળાના મોતી  &#8211; સંકલિત</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2012/05/03/kutch-literature/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2012/05/03/kutch-literature/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 02 May 2012 18:31:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[દુલેરાય કારાણી]]></category>
		<category><![CDATA[પ્રભાશંકર ફડકે]]></category>
		<category><![CDATA[મેંકણ દાદા]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=12117</guid>
		<description><![CDATA[કચ્છી ભાષાસાહિત્યમાં રચનાકારો તો અનેક છે, અસાધારણ અને અનોખા છે. પણ ગુજરાતી સાહિત્યના વાચકો એમાંથી કયા નામો ગણાવી શકે? અસ્મિતાપર્વને લીધે શ્રી દુલેરાય કારાણીનું ફક્ત નામ મેં જાણ્યું, પણ આપણી કહી શકાય એવી કચ્છી ભાષાની મોંઘેરી મીરાંત - કચ્છી ભાષા સાહિત્ય વિશે વિગતે જાણવાની તક મળી શ્રી પ્રભાશંકર ફડકેના પુસ્તક 'શબ્દને સથવારે' વાંચતા વાંચતા. પ્રસ્તુત સુંદર અને અલભ્ય પુસ્તક કચ્છી ભાષા સાહિત્યના વિકાસક્રમ, સર્જકો તથા સર્જન વિશે અલગ અલગ લેખના માધ્યમથી ખૂબ વિસ્તૃત પરંતુ મુદ્દાસર વાત કરે છે. લેખક સાથે સાથે કૃતિઓનો રસાસ્વાદ કરાવવાનું પણ ચૂક્યા નથી, અને એ આપણા માટે તો આશિર્વાદ સમાન જ છે. પ્રસ્તુત પુસ્તકની વધુ માહિતિ તથા તેની સમીક્ષા તો રજૂ કરવામાં આવશે જ, પરંતુ આજે પ્રસ્તુત છે કચ્છી ભાષા સાહિત્યના કેટલાક રત્નો - પદ્યકણિકાઓ જે શ્રી પ્રભાશંકર ફડકેના પુસ્તક 'શબ્દને સથવારે'માંથી સાભાર લીધી છે. અક્ષરનાદને આ પ્રસ્તુતિ કરવાની પરવાનગી આપવા બદલ તેમનો ખૂબ ખૂબ આભાર.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2012/05/03/kutch-literature/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

