<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Aksharnaad.com &#187; કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય</title>
	<atom:link href="http://aksharnaad.com/category/gujarati-poetry-kavita-ghazal-shayri/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://aksharnaad.com</link>
	<description>અંતરની અનુભૂતીનો અ-ક્ષર ધ્વનિ</description>
	<lastBuildDate>Tue, 07 Sep 2010 18:31:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
		<item>
		<title>ઉમર ખય્યામની ત્રણ રુબાઈ, હરિન્દ્ર દવેનો આસ્વાદ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/09/08/rubai-aswad-by-harindra-dave/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/09/08/rubai-aswad-by-harindra-dave/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 Sep 2010 18:31:54 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[વિચારોનું વન]]></category>
		<category><![CDATA[ઉમર ખય્યામ]]></category>
		<category><![CDATA[શૂન્ય પાલનપુરી]]></category>
		<category><![CDATA[હરિન્દ્ર દવે]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7492</guid>
		<description><![CDATA[ખય્યામ મનનો કવિ છે. એની એક રુબાઈ તમે મનમાં ગુંજો, અને અપાર અર્થો તમારી સમક્ષ ઉઘડશે. જિંદગીની કિતાબના જે પૃષ્ઠોને આપણે ઉતાવળમાં કોરા માનીને ઉથલાવી જઈએ છીએ, તેનો મર્મ ખય્યામ ઉકેલે છે. પ્રથમ રુબાઈમાં ચિત્રણ, બીજીમાં ઉપાલંભ, ત્રીજીમાં કવિ હ્રદયદ્રષ્ટિ પર ઝોક આપે છે. ખય્યામ આમ મૃત્યુના સંદર્ભમાં જીવનને મૂકી દે છે, અને જીવનની નિરર્થકતા, તકલાદીપણું, ક્ષણભંગુરતા - આ બધું જ આપણને સમજાવે છે. અને આ ત્રણેય રુબાઈઓના શૂન્ય પાલનપુરીના અનુવાદનો આસ્વાદ હરિન્દ્ર દવે કરાવે ત્યારે કેવો અનેરો સંગમ થાય? ]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/09/08/rubai-aswad-by-harindra-dave/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>દરિયાની વાતો કંઈ વાયકાઓ હોય નહીં &#8211; ધ્રુવ ભટ્ટ</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/09/06/talks-about-sea-by-dhruv-bhatt/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/09/06/talks-about-sea-by-dhruv-bhatt/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 05 Sep 2010 18:31:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[ધ્રુવ ભટ્ટ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7465</guid>
		<description><![CDATA[શ્રી ધ્રુવ ભટ્ટ સાહેબની પ્રસ્તુત રચના તેમના ખૂબ સુંદર અને અર્થસભર ગીતોનાં સંચયની પુસ્તિકા "ગાય તેનાં ગીત" માંથી સાભાર લીધી છે. કુદરતના તત્વો સાથેનો માણસનો અવિનાભાવિ સંબંધ અને એ તત્વોના સૂરોને હ્રદય સાથે જોડતો, તાદમ્ય સાધતો તાર આપણને તેમની દરેક કૃતિ, દરેક રચનામાંથી અચૂક મળવાનો. તેમની પ્રથમ નવલકથા સમુદ્રાન્તિકે હોય કે તત્વમસિ, હાલમાંજ પ્રસિદ્ધ થયેલી ગીરની ગાથા - અકૂપાર હોય કે અતરાપિ. પ્રસ્તુત રચનામાં દરિયા વિશેની આવી જ લાગણી પ્રસ્તુત થઈ છે, દરિયા વિશેની વાતો કાંઈ સામાન્ય વાયકાઓ ન હોય, એ તો અનેક પેઢીઓના અનુભવોનો સાર છે, એ વાયકાઓના પગલાં ભૂતકાળની કેડીએ ઘણે દૂર સુધી લઈ જાય, દરિયા વિશે દરેકનું પોતાનું એક દર્શન હોય છે, દરિયો જ શું કામ, કુદરતના દરેક તત્વનું બધાંનું આગવું અર્થઘટન હોય છે એમ કહેતા રચનાકાર ગહનતામાં કેટલે ઉંડે સુધી પહોંચાડે છે....? કદાચ એ આપણા દ્રષ્ટિકોણ પર નિર્ભર છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/09/06/talks-about-sea-by-dhruv-bhatt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ચાલો ગઝલ શીખીએ .. ભાગ ૬ – જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ (રદીફ, કાફિયા, મત્લા, મક્તા..)</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/09/04/let-us-learn-ghazal-4/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/09/04/let-us-learn-ghazal-4/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 03 Sep 2010 18:31:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[ચાલો ગઝલ શીખીએ]]></category>
		<category><![CDATA[ગઝલ રચના]]></category>
		<category><![CDATA[જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7456</guid>
		<description><![CDATA[આ પહેલા આ શૃંખલામાં આપણે ગઝલની પૃષ્ઠભૂમી, લઘુ ગુરૂ અક્ષરો વિશે, ગઝલના શુદ્ધ તથા મિશ્ર અને વિકારી છંદો, છંદશાસ્ત્ર પ્રમાણેના ગઝલ સિવાયના પ્રકારો વિશે જાણ્યું. ગઝલના વિશિષ્ટ અંગ રૂપ બહર વિશે વિગતે ચર્ચા કર્યા પછી આજે એના બીજાં અંગો રૂપ રદીફ, કાફીયા, મત્લા અને મક્તા વિશે વાત કરીએ. ગઝલના પૂર્ણ સ્વરૂપને સમજવા આ અંગોની અને તેમના વિશેના વિવિધ નિયમોની સમજ મેળવવી જરૂરી બની રહે છે. જો કે એ પહેલા આ વિશિષ્ટ અંગો ગઝલમાં ક્યાં ક્યાં આવે છે એ જોવા એક ઉદાહરણરૂપ ગઝલ અને તેની સાથે વિવિધ અંગોનું સ્થાન જાણીએ. એ પછી ગઝલના એ અંગોની વિસ્તૃત ચર્ચા લઈએ.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/09/04/let-us-learn-ghazal-4/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>એક ક્ષણને જીવવાને &#8230; – જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ (ગઝલ)</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/09/01/to-live-a-moment/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/09/01/to-live-a-moment/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 31 Aug 2010 18:31:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7426</guid>
		<description><![CDATA[હમણાં થોડાક વખત ઉપર એક વડીલના સંપર્કમાં આવેલો, વાત પરથી તેઓ દુઃખી જણાતા હતાં, કહે, "ભગવાને કાયમ અન્યાય જ કર્યે રાખ્યો, તેનામાં આસ્થા રાખનાર પર કાયમ તે કસોટીઓ અને પરીક્ષાઓના ડુંગર ખડક્યા જ કરે છે. તેના પરની શ્રદ્ધા કદી ડગી નથી, પરંતુ એનો પ્રત્યુત્તર તેણે કદી સાનુકૂળ આપ્યો નથી." જો કે તેમના દુઃખો વ્યાજબી હતા, એમના પુત્રો તેમને મૂકવા કોઈ "વ્યવસ્થિત" વૃદ્ધાશ્રમ શોધતા હતાં. જો કે તેમની પાસે એટલી મિલ્કત છે કે તે પોતે એક આખોય વૃદ્ધાશ્રમ ખોલી અને પાલવી શકે, પણ એ મિલ્કત માટેના કારસાઓ પણ ચાલ્યા જ કરે છે. એમની વેદનાઓ અને શ્રધ્ધા વચ્ચે અથડાતી લાગણીઓને સ્વરૂપ આપવાનો આ ગઝલ એક નાનકડો પ્રયત્ન છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/09/01/to-live-a-moment/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ચાલો ગઝલ શીખીએ… ભાગ ૫ – જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ (મિશ્ર વિકારી બહેરોની છંદસમજ..)</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/29/let-us-learn-ghazal-3/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/29/let-us-learn-ghazal-3/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 28 Aug 2010 18:31:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[ચાલો ગઝલ શીખીએ]]></category>
		<category><![CDATA[ગઝલ રચના]]></category>
		<category><![CDATA[જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7343</guid>
		<description><![CDATA[આ પહેલા ગઝલની પૃષ્ઠભૂમી, લઘુ ગુરુ અક્ષરોની સમજ, છંદશાસ્ત્ર પ્રમાણેના ગઝલ સિવાયના પ્રકારો વિશે આપણે વિગતે માહિતિ મેળવી અને ગઝલના છંદશાસ્ત્ર અંતર્ગત આઠ સંપૂર્ણ છંદો વિશે જાણકારી પછી આજે મિશ્ર વિકારી છંદો અને તેમના ઉદાહરણો જોઈએ. શ્રી રઈશ મનીઆર તેમના પુસ્તક 'ગઝલનું છંદોવિધાન'માં ગઝલનું મુખ્ય સંધી (પદભાર) ને આધારે ગણવિભાજન દર્શાવે છે, તે મુજબ આપણે આજે મિશ્ર તથા વિકારી છંદો વિશે ઉદાહરણો સહિત જોઈશું.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/29/let-us-learn-ghazal-3/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ત્રણ અછાંદસ કાવ્યો &#8211; જમીલા નિશાત</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/27/three-achandas-poetic-creations/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/27/three-achandas-poetic-creations/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Aug 2010 18:31:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[જમીલા નિશાત]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7337</guid>
		<description><![CDATA[જમીલા નિશાત ઉર્દૂ કવયિત્રી છે, એ કહે છે કે એમને કવિતા સ્વપ્નપ્રતિમા રૂપે સ્ફૂરે છે, રંગબેરંગી વિવિધ આકારોમાં. મંદિરોની મુલાકાતો, મસ્જીદોના તહેવારોની ખુશાલીઓ વગેરેના મૈત્રી અને સહિયારાપણાની ભાવનાવાળા વાતાવરણમાં તેમનો ઉછેર થયો હોવાથી હૈદરાબાદના હિંદુઓ અને મુસ્લિમો વચ્ચેની ઘૃણા અને દુશ્મનાવટ એમનું કોમળ હ્રદય સ્વિકારી શક્તું નથી. સ્ત્રિઓને અનેક પ્રકારના બંધનો અને દબાણોને તાબે થયેલી જોનારી એક નારી તરીકે જમીલા મુસ્લિમ યુવતિઓમાં સભાનતા, આત્મવિશ્વાસ અને શક્તિ જગાવવા પ્રયત્નશીલ છે. એ ઉર્દૂ માં લખે છે, તેમના કાવ્યોમાં વેદનાની લહેર છે, ૧૯૯૮માં 'સ્પેરો'ની એક કાર્યશિબિરમાં તેઓ પોતાના જીવન અને કાર્ય વિશે બોલ્યાં હતાં, અને કવિતાઓનું પઠન કરેલું, પ્રસ્તુત રચનાઓ એ રેકોર્ડીંગ પર આધારિત સંકલન પુસ્તક માંથી લેવામાં આવી છે. તેમનાં શિર્ષક વગરનાં અછાંદસ કાવ્યોમાં એક અનોખી દર્દરેખા ઝળકી જાય છે જે ભાવકને દર્દના એ વિસ્તારનો સહજ અનુભવ કરાવી જવા સમર્થ છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/27/three-achandas-poetic-creations/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>રક્ષાબંધન વિશેષ કાવ્યરચનાઓ &#8211; સંકલિત</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/23/poetic-creations-by-various-authors/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/23/poetic-creations-by-various-authors/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 22 Aug 2010 18:31:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[જનક ઝીંઝુવાડિયા]]></category>
		<category><![CDATA[ડીમ્પલ આશાપુરી]]></category>
		<category><![CDATA[સંકલિત]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7305</guid>
		<description><![CDATA[અમદાવાદના રહેવાસી શ્રી જનકભાઈ હરિભાઈ ઝીંઝુવાડીયા વ્યવસાયે સિવિલ ઇજનેર છે. તેમની પ્રસ્તુત રચના રક્ષાબંધનના પવિત્ર તહેવાર નિમિત્તે તેમની કલમે થયેલું સુંદર સર્જન છે શ્રીમતી ડિમ્પલ આશાપુરીની રચનાઓ આ પહેલા ઘણી વખત અક્ષરનાદ પર પ્રસ્તુત થતી રહી છે. આજે તેમની કલમે પ્રસ્તુત રચનાના માધ્યમથી તેઓ ભાઈને રક્ષાબંધનના કાવ્યમય મુબારક પાઠવે છે. બંને મિત્રોનો આ સુંદર રચનાઓ અક્ષરનાદને મોકલવા બદલ તેમનો ખૂબ ખૂબ આભાર.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/23/poetic-creations-by-various-authors/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ચાલો ગઝલ શીખીએ… ભાગ ૪ – જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ (આઠ સંપૂર્ણ બહેરોની છંદસમજ..)</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/21/let-us-learn-ghazal-2/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/21/let-us-learn-ghazal-2/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 20 Aug 2010 18:31:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[ચાલો ગઝલ શીખીએ]]></category>
		<category><![CDATA[ગઝલ રચના]]></category>
		<category><![CDATA[જીજ્ઞેશ અધ્યારૂ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7286</guid>
		<description><![CDATA["ચાલો ગઝલ શીખીએ..." શૃંખલા અંતર્ગત આ પહેલા ગઝલની પૃષ્ઠભૂમી, લઘુ ગુરુ અક્ષરોની સમજ અને છંદશાસ્ત્ર પ્રમાણેના ગઝલ સિવાયના પ્રકારો વિશે આપણે વિગતે માહિતિ મેળવી. હવે ગઝલના છંદો વિશે જાણીએ. આ વિષય લાંબો અને વિશદ છણાવટવાળો હોઈ વિભાગોમાં વહેંચેલો છે, અને તેથી ક્રમશઃ તેના ખંડો પ્રસ્તુત થશે. આજે રૂકન, અરકાન, અને તેનાથી બનતી આઠ સંપૂર્ણ (સાલિમ) બહેરોની માહિતિ એ. આ પહેલાના આ શ્રેણીના લેખો અહીં ( ચાલો ગઝલ શીખીએ) ક્લિક કરીને વાંચી શકાય છે.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/21/let-us-learn-ghazal-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>પાંચ રસાળ કાવ્યરચનાઓ &#8211; સંકલિત</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/20/poems-by-various-authors/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/20/poems-by-various-authors/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Aug 2010 18:31:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[જયકાંત જાની]]></category>
		<category><![CDATA[ડીમ્પલ આશાપુરી]]></category>
		<category><![CDATA[ડૉ. પ્રવીણ સેદાની]]></category>
		<category><![CDATA[મહેન્દ્રસિંહ પઢિયાર 'મરમી']]></category>
		<category><![CDATA[સંકલિત]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7247</guid>
		<description><![CDATA[આજે સંકલિત રચનાઓ અંતર્ગત અક્ષરનાદન વાચકમિત્રોની રચનાઓનો રસથાળ પ્રસ્તુત છે. શ્રીમતી ડીમ્પલ આશાપુરી, ડૉ. પ્રવીણ સેદાની, શ્રી જયકાંત જાની અને શ્રી મહેન્દ્રસિંહ એન. પઢિયાર 'મરમી' ની રચનાઓ આજે પ્રસ્તુત છે. આ રસથાળમાં અનેક ભાવો સંગ્રહિત છે, પ્રેમની અભિવ્યક્તિ, હઝલની પ્રતિહઝલ કે ગોધરાકાંડની વાતો, આ સંકલન રંગબેરંગી છે, વૈવિધ્યથી ભરપૂર રસથાળ જેવું. સર્વે મિત્રોનો આ રચનાઓ અક્ષરનાદને મોકલવા બદલ ખૂબ આભાર. તેમની કલમ આમ જ સર્જનની નવી નવી ઉંચાઈઓને સ્પર્શતી રહે તેવી શુભકામનાઓ.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/20/poems-by-various-authors/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>મને પણ એક જો બૈરી અપાવો&#8230; &#8211; ગિરિરાજ બ્રહ્મભટ્ટ &#8220;સરળ&#8221;</title>
		<link>http://aksharnaad.com/2010/08/17/please-get-me-married-by-saral/</link>
		<comments>http://aksharnaad.com/2010/08/17/please-get-me-married-by-saral/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Aug 2010 18:31:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AksharNaad.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[કવિતા, ગઝલ તથા સર્વ પદ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[હાસ્ય વ્યંગ્ય]]></category>
		<category><![CDATA[આશિત હૈદરાબાદી]]></category>
		<category><![CDATA[ગિરિરાજ બ્રહ્મભટ્ટ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://aksharnaad.com/?p=7194</guid>
		<description><![CDATA[આપણે ત્યાં અનેક પ્રકારના 'વા' નું વર્ણન આવે એ, જેમ કે હડકવા, રતવા, લકવા, સંધિવા વગેરે, આમ સંસારશાસ્ત્રમાં પણ એક 'વા' નો ઉપદ્રવ ફેલાયેલો છે, એ પરણ'વા. અનેક માંગા નાખ્યા પછી, ટ્રાય કર્યા પછી, રિજેક્ટ થયા પછી હજુ પણ જેને સંસાર-કાર ચલાવવાનું લાયસન્સ મળ્યું નથી એવાઓ માટે આ રચના પ્રસ્તુત છે. આવા ચૂંટાવા લાયક મૂરતીયાઓ તે પછી સાધુ સંતો, દોરા ધાગાના રવાડે ચઢી જાય છે, કોઈક પોતાના જીવનરથના પૈડાની વ્યવસ્થા કરી આપે તે માટે કંઈ પણ કરવા તૈયાર લોકોના મનની વેદનાને વાચા આપી છે ગિરિરાજ બ્રહ્મભટ્ટ, 'સરળ' ની પ્રસ્તુત રચનાએ. તો કાવ્યનું જેમ પ્રતિકાવ્ય હોય તેમ આ ગઝલની પ્રતિગઝલ આપી છે આશિત હૈદરાબાદીએ. આવો આજે આ હાસ્યહોજમાં ડૂબકા મારીએ.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://aksharnaad.com/2010/08/17/please-get-me-married-by-saral/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
